Båtracet - ny uppladdning

Aspen

Båtrace - Grupp Aspen

Sara Brändström, Bao Luu, Jenny Lindeman Kim, Julia Carlsson, Sara Liljenroth & Malin Flinck 

Material:
Balja -  för att ha båtracet                          
Sugrör                      
Naturmaterial           
Snöre/tråd       
Sax               
Tejp                                                      
Papper -  för att bygga till på båten om man vill                                                

Förberedelser: 

(Fylla de tre baljorna med vatten och placera dem där vi ska ha aktiviteten. Placera ut saxar, tejp, snören, sugrör vid baljorna).  

Platsen för aktiviteten är Dalbobergen i Vänersborg. Barnen delas upp i grupper, totalt tre grupper. Under aktiviteten kommer barnen testa vilka naturföremål som flyter respektive sjunker. Därefter kommer alla studenter få göra varsin båt av naturmaterial som de själva valt. Aktiviteten är anpassad till barn mellan 4-7 år eftersom barn i denna ålder börjar bli intresserade av att konstruera med avsikt att avbilda verkligheten.  

Vid planeringen av vår aktivitet har vi tagit inspiration av Lättman-Masch, R. m.fl (2014) Leka och lära – Naturvetenskap och teknik ute – förskola och förskoleklass. och Persson-Gode, K. (2013)  aktivitetskort – Teknik i förskolan
  

Utförande:
Barnen ställer hypoteser angående vilket naturmaterial som flyter, respektive sjunker Exempelvis: "Jag tror att pinnen flyter därför att..."
Hitta material i naturen och testa ifall det flyter. 
Bygg en egen båt. 
Testa ifall båten flyter. 
Båtrace med sugrör. 

Pedagogiskt syfte:  

Syftet med aktiviteten är att låta barnen undersöka densitet och låta barnen använda sin kreativa förmåga i konstruktionsbyggande för att sedan se om materialet flyter eller sjunker. 

Mål:  
Barnen ska få uppleva densitet genom att undersöka naturmaterial som flyter, respektive sjunker.
Låta barnen formulera och prova en hypotes.  

Motivering av val av arbetssätt: 

Vi valde denna aktivitet då vi anser att den kan kopplas till fysik. Genom aktiviteten skapas möjligheter för barnen att använda sin kreativa förmåga, sin fantasi på ett lekfullt sätt.  

Förklara begreppet massa, densitet och volym 

Träpinnen flyter i vattnet, medan stenen sjunker. Även om stenen och träpinnen har samma storlek så har stenen högre densitet. Det beror på att atomerna i stenen är placerade tätare mellan varandra än vad de i pinnen. Densitet har med atomerna att göra, det mäter hur kompakta ämnena är, alltså tätheten av hur nära atomerna sitter mot varandra. Ju högre densiteten har desto fler atomer trängs på samma volym. Volymen anger alltså hur mycket materien kan rymma, två likadana föremål kan alltså rymma lika mycket volym men väga olika mycket, det beror alltså på densiteten. För att något ska kunna flyta måste föremålet vara lättare eller väga lika mycket som vattnet som trängs undan. Föremål som sjunker har högre densitet, atomerna sitter alltså tätare i det materialet och väger då mer än vattnet. Det gör att träpinnen flyter i vattnet eftersom den har en lägre densitet.  

Vilket material som har högre densitet än vatten sjunker. Och något med lägre densitet än vatten, kommer att flyta.  Detta är resultatet av att träpinnen flyter och stenen sjunker.

Referenser:  

Lättman-Masch, R., Wejdemark, M., Jacobsson, G., Persson, E., & Ekblad, A. (2014). Leka och lära – Naturvetenskap och teknik ute – Förskola och förskoleklass. Vimmerby: OutdoorTeaching förlag AB.  

Persson-Gode, K. (2013). Aktivitetskort Teknik i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.  

Excursion Åkerström ''Bilder från dagen''

Excursion Åkerström  ''Bilder från dagen''
Grupp: Naturspanarna

Förmultningsplankan ''Nedbrytning'' Grupp Naturspanarna 26/3-7/5

Förmultningsplankan ''Nedbrytning''

26/3 -18

7/5-18

7/5-18

Excursion Hunneberg ''Bilder från dagen''

Grupp Naturspanarna 

Excursion Dalbobergen ''Bilder från dagen''

Excursion Dalbobergen Grupp 3 Naturspanarna

Teknikuppgift Grupp Jenka

Jenkas hissbygge

Vi i grupp Jenka (Diana Ohlsson, Kristin Johansson, Heléne Gråberg, Johanna Eklund, Felicia Sjöberg Ellgren och Märta Bryntesson) valde att konstruera en hiss, lagom för Legofigurer att transporteras i. Vi ville utgå från barns vardag ur ett bredare perspektiv, där vi föreställde oss att de flesta barn i vår målgrupp (åldern fyra till sex år) har erfarenheter av att själva åka hiss, men också av allt leka med Lego.

Tanken var också att de skulle vara bekanta med det material som vi använde oss av under byggandet, vilket bland annat bestod av plankor, skruv, spik, tomma Pringlesrör och färgat papper. Eftersom vår artefakt dels är relativt komplex i sin uppbyggnad och dels krävde en del arbete som förutsätter vuxnas medverkan eller åtminstone noggranna övervakning, utgick vi från en ritning som inte i detalj visade varje steg av tillverkningsprocessen.  Tanken var att ritningen skulle ge barnen erfarenheter av hur en instruktion kan se ut och i vilken ordning den är avsedd att följas (därav har vi numrerat bilderna). Vi utgick från Bjurulfs (2013) tankar om att vi lever i ett samhälle där det är viktigt att kunna följa olika typer av instruktioner och manualer. En viktig aspekt blir då att dels förstå i vilken ordning en instruktion är avsedd att följas, dels att kunna göra kopplingar mellan en mer abstrakt, animerad ritning och det verkliga materialet.

Planen var alltså att skapa en hiss av två sammansatta Pringlesrör, där en hisskorg färdades upp och ner genom röret med hjälp av ett tunt rep som löpte genom en karbinhake i konstruktionens övre del. På så sätt ville vi ge barnen en känsla för hur en kraft kan byta riktning, likt den gör med hjälp av den sjätte enkla maskinen, block och talja. Under byggets gång avvek vi från vår ritning i några punkter, då vi ansåg att förändringarna var en förbättring gentemot grundplanen. En spik i konstruktionens nedre del medförde att repet löpte lättare genom hisshuset och gav oss två förenklade ”block” – det ena i form av karbinhaken och det andra i form av spiken. I stället för att, som i ritningen, stabilisera hisskorgen med hjälp av fler rep runt om och en kork som tyngd under, valde vi att fästa en remsa hårt papper runt hisskorgen. Att vara beredd att prova sig fram under arbetets gång var också ett arbetssätt som vi tänkte oss att vi skulle använda tillsammans med barnen, i enlighet med ett tekniskt arbetssätt där det ses som en fördel att våga testa sina idéer, göra förändringar och testa igen. I valet att tillverka en artefakt som är tänkt att fungera som en leksak som barnen själva kan använda sig av, fanns också en avsikt att uppmuntra en form av entreprenöriellt lärande där barnen kan uppmuntras till att senare ta initiativ till egna artefakter som kan användas i andra lekar.

Vi utgick från förskolans läroplan i flera delar då vi utformade vår artefakt och de tillhörande undervisningssituationerna. Förutom de teknikrelaterade målen under kapitel 2:2 lade vi bland annat vikt vid ett ämnesövergripande lärande, där möjlighet till användning av matematiska begrepp (över, under, stor, liten, hur många Legofigurer etc.) och kommunikations- och språkutveckling i samtal under arbetets gång var två huvudspår. Att arbetet skulle utgå från barnens intressen (här tänkte vi oss en Legointresserad målgrupp) och att deras möjligheter till inflytande och delaktighet togs i beaktande var andra aspekter vi fokuserade på. Vi diskuterade också kring genusaspekten och kom överens om att det vid teknik- och konstruktionsarbete är av stor vikt att beakta pedagogernas ansvar att motverka traditionella könsroller och -mönster, både vad gäller det egna agerandet vid konstruktionsarbetet (så att vi exempelvis inte som kvinnor talar på ett nedlåtande sätt om våra egna förmågor) och hur vi bemöter barnen. Här kommer vi också in på dokumentationsuppdraget, som kanske bör inkludera ett särskilt fokus på hur pojkar respektive flickor agerar vid byggandet och hur vi som pedagoger kan arbeta vidare för en verksamhet där pojkar och flickor upplever samma möjligheter i såväl lek, byggande som i sina framtida arbetsliv.

Teknikuppgift Artefakt ''Bil som åker framåt med hjälp av luft''

Grupp Naturspanarna  Linnéa,Christina,Nguiza,Sofie

Teknikuppgift Artefakt  ''Bil som åker framåt med hjälp av luft''

Vår artefakt är en bil som åker framåt med hjälp av luften i en ballong, vi valde detta just för att bilar är kopplat till barnens vardag och det är något det stöter på under varje dag t.ex. när de åker till förskolan, leker med bilar eller bara går på promenad.

Arbetet kan kopplas till undervisningen i förskolan genom att de får följa en algoritm, som är en stegvis instruktion, då vår ritning av artefakten består av bilder och en förklarande text samt att man kan koppla arbetet till vad läroplanen menar, nämligen att barn ”utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar” och även att barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” Skolverket, (2016, S.10).